Mitt lilla...

Allmänt French Polynesia

... hotell i Rangiroa ägs av ett par som sköter allt själv, Judith och Felix. Fast det är nog mest hon som gör jobbet här på hotellet. Tror Felix har ett annat jobb på dagarna.

Min lilla bungalow.

Men städning ingår inte så det är ”bara” frukost och middag som skall serveras samt den dagliga krattningen. Det faller ner så mycket löv, kokosnötter mm på ett dygn att du måste göra det varje dag. Det är väl nackdelen med ett bra klimat där allt verkligen växer så det knakar.

Nedfallande kokosnötter är visst en av de vanligaste dödsorsakerna här nere. Fick två rakt ner i taket i går kväll med 30 sekunders mellanrum. Sket nästan på mig när första small ner i plåttaket.

Stället kan knappast betecknas som ett topphotell och det är väl fortfarande under uppbyggnad, trots att de haft stället i 26 år. Det finns massor kvar att göra och man kan definitivt diskutera prioriteringarna. Poolen är halvfärdig, finns inget räcke på övervåningen på huvudbyggnaden, ingen belysning från vägen ner till hotellet och det finns inte ens en skylt vare sig på huset eller ute vid vägen mm.

Men jag kan ändå känna igen mig i att brinna för något och då får allt annat vänta.

Och det som Judith brinner för är klä alla väggar i huvudbyggnaden, både utsidan och insidan med snäckor och koraller.

Snäckorna har de plockat ute på öarna i atollen och sedan gjort mönster och motiv genom att sätta fast olika sorters snäckor i olika former och färger på väggarna.

Snäckorna är oftast riktigt små och hon fäster dem med kakelbruk, hon kan inte ta mer än en halv kvadratmeter åt gången för att hinna. Det har tagit henne två år att komma dit hon är nu!  :)

Kitchigt, osmakligt, fult, fulsnyggt, snyggt eller rent av fantastiskt vackert?

Judith framför ett av sina fantastiska motiv.

Denna vägg har ett motiv av atollen Rangiroa.

En fin pelare med fantastiska mönster. Mitt i "blommorna" ovan sitter äkta Tahitiska svarta pärlor.

Nerervåningen klädd med koraller och övervåningen med snäckor.

Jag blir i alla fall glad när jag ser det. :)

Vad tycker ni?

Kommentera inlägget här:

 

Kommentarer:

1 Ingrid:

skriven

KUL! Och jättetrevligt att du låtit oss andra ta del av detta! Man blir imponerad av envisheten och uthålligheten hos Judith. Bara att samla in byggmaterialet måste ha tagit sin tid! Själv hade jag kanske orkat fullfölja ett par av pelarna - det hade kanske tagit ett år eller två - sen hade jag troligen fått en helt annan idé. ,,, och vart hade då helhetsintrycket tagit vägen?
Vad gör väl det att det inte finns ljus? Du kan ju känna dig fram! :-)